Andreas Årre
Linköping Universitet
Statsvetenskaplig metod 733G22
Metod-PM
Syfte
Syftet med denna uppsats är att ta reda på om, hur och till vilken grad flyktinginvandringen i
Borlänge kommun påverkas av den kulturpolitik som förs. Jag vill undersöka om den kulturpolitik
som förs förändras i takt med ett ökat invandrarantal och vilken påverkan detta har.
Frågeställningar

Om, och i sådana fall hur, resten av kommunens invånare påverkas av detta.

Hur detta påverkar kommunens ekonomiska situation.

Hur det påverkar flyktinginvandrarens möjligheter att komma in i arbetslivet.
Val av design och strategi
Jag ämnar genomföra en kvantitativ studie där jag kommer gå igenom Borlänge kommuns statistik
som kan visa skillnaderna i kommunens förda kulturpolitik och påvisa kausala länkar mellan
flyktinginvandringen och kommunens ekonomiska situation.1 Studien kommer dock även ha
kvalitativa egenskaper då jag ämnar ha informantintervjuer med kommunala tjänstemän som kan
anses vara relevanta för att urskilja en kausal länk för det ovannämnda.2
Studien kommer att vara av förklarande och teorikonsumerande karaktär då jag vill undersöka just
om – och om så är fallet, i vilken grad – flyktinginvandring påverkar kulturpolitken och i
utsträckning hur det påverkar ekonomin för kommun och kommunens invånare, samt hur det
påverkar flyktinginvandrarnas möjligheter på arbetsmarknaden.3 Jag har alltså ingen teori som jag i
förhand utgår ifrån.
Då jag enbart är intresserad av att studera fallet Borlänge kommun är det heller inte viktigt att mina
reslutat kan extrapoleras till andra kommuner,4 utan jag vill komma fram till varför det är som det är
i just mitt undersökta fall, det vill säga Borlänge kommun.
Studien kommer främst vara av statistisk design5 då jag kommer utgå från statistik insamlad från
bland annat Statistiska Centralbyrån för att kunna påvisa skillnader i ekonomin och
arbetssituationen för kommun och flyktinginvandrare. Studien kommer dock ha inslag av olika
utfalls-designen då jag ämnar jämföra kommunen i en tid med lågt flyktingantal med en tid med
1
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wägnerud, Metodpraktikan, Nordstedts juridik AB, 2012, s. 68
Ibid., s. 253
3
Ibid., s. 89
4
Ibid., s. 89
5
Ibid., s. 96
2
Andreas Årre
Linköping Universitet
Statsvetenskaplig metod 733G22
högre flyktingantal.6
Val av specifik metod
Jag kommer att inrikta mig på den budget och de mål Borlänge stadsbibliotek har haft för inköp och
projekt, den budget för kulturella satsningarna som kommunerna för, såsom kulturella
integreringsprojekt och utbyten, samt den fokus som läggs på utbildningsprogram för invandrare
såsom SFI och liknande projekt. Dessa områden kommer att undersökas över tid, från en tid när
flyktinginvandringen var låg till en tid när flyktinginvandringen var högre. Detta kommer att ge
möjligheter att dra slutsatser om hur invandringen påverkar hur Borlänge hanterar sin kulturpolitik.7
Jag anser att denna metod gör det möjligt för mig att förhoppningsvis hitta en kausal länk, om en
sådan nu existerar, mellan ekonomi, arbetsmarknad och antalet flyktinginvandrare.
Inklusionen av primärkällor i form av informantintervjuer förenklar förhoppningsvis tolkningen av
statistiken. Jag kommer som nämnt inrikta mig på intervjuer på ett fåtal relevanta och sakkunniga
kommunala tjänstemän som förhoppningsvis kommer ge en möjlighet att hitta den kausalitet jag
söker.8 9 Jag kommer med andra ord använda dessa källor till att ge mig den specificerade kunskap
och det förhållningssätt som krävs för att kunna hitta de mest relevanta variablerna samt tolka
statistiken på ett relevant sätt.
Diskussion kring alternativt val av metod
Jag hade kunnat gjort en enkätundersökning bland flyktinginvandrare, där de frågas hur de anser att
den kulturpolitik som förs förändrats sedan de kom hit och hur de påverkat deras liv, till exempel
utbildningsmässigt.10
Detta skulle ju dock medföra ett antal problem. En eventuell språkbarriär vore svår då jag inte kan
förutsätta att flyktingar, speciellt nykomna, har tillräckliga språkkunskaper för att inte missförstå
enkäten. Utöver detta blir det svårt att få den objektiva och övergripande bild jag kan få av
statistiska källor; jag skulle behöva fråga – och framförallt hitta – flyktingar från ett flertal år
tillbaka för att kunna se någon förändring i hur flyktingar och kulturpolitik samverkar.
Jag skulle dessutom få en bild av hur de tillfrågade upplever att de exempelvis kommer in på
arbetsmarknaden – alltså inte en reell bild på hur det ser och sett ut.
Allt som allt anser jag att en statistisk metod helt enkelt har bäst möjlighet att förklara om, och i
6
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wägnerud, Metodpraktikan, Nordstedts juridik AB, 2012, s. 117
Ibid., s. 120
8
Ibid., s. 253
9
Ibid., s. 256
10
Ibid., s. 232
7
Andreas Årre
Linköping Universitet
Statsvetenskaplig metod 733G22
vilken grad, flyktingantal påverkar kulturpolitiken.11
Källdiskussion
I min studie kommer jag främst utgå från den statistik jag kan hitta som beskriver de förhållanden
jag söker, det vill säga arbetslöshet bland flyktinginvandrare och Borlänge kommuns budget och
budgetfördelning. Jag kommer till största del utgå från SCBs statistik, en organisation som inte bör
vara tendensiös och som jag därför anser har god trovärdighet.12 Detta sagt betyder det inte att jag
kommer lita blint på de statistiska resultaten utan jag kommer naturligtvis granska deras metodik för
att på så sätt kunna anmärka eventuella konstigheter. Jag kan anta att deras metodkunskap långt
överstiger min men ett visst mån av skepsis är aldrig dumt.
Jag kommer även använda mig av informantintervjuer med kommunala tjänstemän då deras
sakkunnighet förhoppningsvis kommer kunna öka kvaliteten på min studie. Dessa kommer då
användas som primärkällor som kan leda in mig på det rätta perspektivet för att analysera själva
statistiken. Med detta uppkommer dock ett antal olika saker att ha i åtanke.
Med tanke på att jag kommer intervjua tjänstemän, inte politiker, blir det förhoppningsvis inget
större problem med tendens.13 Speciellt med tanke på att jag kommer ha en inriktning på hur istället
för vad i själva intervjuerna. Detta betyder dock inte att jag kommer lita blint på deras ord eller
uppfattning, speciellt med tanke på hur känsligt det kan vara att tala om invandring i allmänhet.
Därför kommer jag att se till att vara påläst och på så sätt söka undersöka om det finns någon
systematisk skevhet i den fakta och information jag får ut av intervjuerna.14
Kurslitteratur kommer naturligtvis också användas. Metodpraktikan kommer exempelvis vara ett
stort stöd när det kommer till exakt hur jag ska lägga upp bland annat intervjuguider och när jag ska
analysera statistiken. När det kommer till kurslitteraturen anser jag att de, med tanke på att de
genomgått respektive kursansvariges kontroll, är tillförlitliga källor.
Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet är enligt min mening kanske det viktigaste i forskningsstudier. Det säger ju
sig självt att forskning måste genomföras på ett sådant sätt att man använder rätt variabler för att
11
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wägnerud, Metodpraktikan, Nordstedts juridik AB, 2012, s. 58
Ibid., s. 285
13
Ibid., s. 285
14
Ibid., s. 285
12
Andreas Årre
Linköping Universitet
Statsvetenskaplig metod 733G22
besvara sina frågeställningar och att inte göra systematiska/osystematiska fel.
Validtet kan definieras med två begrepp; begreppsvaliditet och resultatsvaliditet.15
Begreppsvaliditeten bygger på att, som nämnt ovan, studien bygger på en god överensstämmelse
mellan den teoretiska definitionen av den fråga man jobbar med och de indikatorer man mäter. Ett
exempel på dålig validitet från Metodpraktikan är att man frågar folk på gatan för att ta reda på var
den kommunala makten ligger – detta leder ju til information av upplevd makt, inte egentlig makt.
Detta kommer jag försöka undvika då jag ämnar göra en statistisk undersökning där jag studerar,
svart på vitt, exempelvis arbetslöshetsstatistik och kommunens budgetfördelning.
Reliabilitet bygger på frånvaron av systematiska fel, det vill säga att man inte läser/skriver/räknar
fel och använder korrekta mätinstrument.16 Detta är något jag anser är väldigt svårt att berätta hur
jag ska se till blir korrekt. Det är dock av detta skäl jag ämnar använda mig av informantintervjuer
av sakkunniga; just för att på så sätt ”reality checka” mig själv och min statistiska studie.
Slarvfel kan alltid göras, det medför att jag måste dubbel- och trippelkolla mitt arbete för att
säkerställa kvalitet. Jag kommer använda mig av ”test-retest”-metoden för att säkerställa att den
statistiska slutsats jag kommit fram till faktiskt överensstämmer med den information som finns
tillgänglig.17
Förhoppningsvis kommer min begreppsvaliditet och reliabilitet leda till god resultatsvaliditet.
Naturligtvis är allt i skrivandets stund spekulativt och hypotetiskt då jag faktiskt inte utfört någon
studie än. Detta gör det svårt och väldigt abstrakt att säga med stor säkerhet just hur väl jag kommer
uppnå den resultatsvaliditet jag bör. Jag anser dock att jag, om jag följer min planerade metodik och
strategi på ett exemplariskt vis, kommer kunna uppnå syftet med studien med hjälp av de
frågeställningar jag har lagt fram.
Litteratur
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena, Metodpraktikan Konsten
att studera samhälle, individ och marknad, fjärde upplagan, Nordstedts Juridik, 2012
15
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wägnerud, Metodpraktikan, Nordstedts juridik AB, 2012, s. 57
Ibid., s. 63
17
Ibid., s. 64
16