Integration för invandrare i arbetslivet i Solna
kommun och Linköpings kommun
-De väsentliga skillnaderna med fokus på Solnamodellen
Linköpings universitet, Linköping 2013-10-20
Politices kandidatprogrammet, år 1
Det svenska politiska systemet
Grupp A3:
My Bäckström
Elenore Klinga
Nuhi Shala
Lovisa Sjöbring
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ................................................................................................................... 2
1. Inledning ............................................................................................................................. 3
1.1 Syfte ............................................................................................................................. 3
1.2 Frågeställningar ........................................................................................................... 3
1.3 Metod ........................................................................................................................... 4
1.3.1
Tillvägagångssätt ..................................................................................................... 4
1.3.2
Avgränsning ............................................................................................................. 4
1.3.3
Intervjuer .................................................................................................................. 4
1.3.4
Material/Källkritik ................................................................................................... 5
1.4 Bakgrundsinformation ................................................................................................. 6
2. Resultat från undersökning ................................................................................................. 6
2.1 Integrationsprocessen .................................................................................................. 6
2.2 Solna kommuns arbete med att integrera invandare i arbetslivet ................................ 8
2.2.1
Solnamodellen.......................................................................................................... 9
2.3 Linköping kommuns arbete med att integrera invandrare i arbetslivet ..................... 11
2.3.1
Läget i Linköping ................................................................................................... 12
2.3.2
Linköpingsmodellen .............................................................................................. 12
3. Diskussion och slutsats ..................................................................................................... 14
4. Referenslista och källor ..................................................................................................... 17
4.1 Otryckta källor ........................................................................................................... 17
4.2 Tryckta källor ............................................................................................................ 18
2
1. Inledning
Integration är ett hett diskuterat ämne i dagens samhälle, inte minst sedan
Sverigedemokraterna tog plats i Sveriges riksdag. Vi har valt att dyka djupare i ämnet och få
större förståelse till varför integrationen fungerar bättre i vissa av landets kommuner och
sämre i andra. För oss är det viktigt att frågan uppmärksammas i samhället så att Sveriges
integrationspolitik hela tiden kan utvecklas och förbättras.
Du kommer att få en grundlig förklaring till hur hela integrationsprocessen går till – från
början till slut – och hur stat, kommun, landsting och andra myndigheter hör ihop och
samarbetar under denna process. Vi har intervjuat flera olika politiker i respektive kommuner,
men även funnit fakta i olika undersökningar och skönlitterär text.
I denna grupprapport jämförs den hyllade ”Solnamodellen” med den mindre omtalade
”Linköpingsmodellen”. Båda dessa är ”mallar” för hur integrationen i de respektive
kommunerna ska skötas. Den ena metoden har varit mycket framgångsrik och den andra inte
– vad beror det på? Vilka förutsättningar är nödvändiga för att bedriva lyckad integration?
1.1 Syfte
Syftet med den här grupprapporten är i första hand att vi ska lära oss mer om hur det
lokala/regionala svenska politiska systemet fungerar i praktiken. Detta ska vi göra genom att
analysera och undersöka hur kommunerna integrerar invandrare i arbetslivet och hur se hur
tillvägagångssätten i de olika kommunerna kan skilja sig, anledningen till det och vad det ger
för konsekvenser.
1.2 Frågeställningar
Vi arbetar utifrån frågeställningen: Vilka är de mest väsentliga skillnaderna för hur Solna
kommun integrerar invandrare i arbetslivet (med hjälp av Solnamodellen) och hur Linköpings
kommun gör detsamma med Linköpingsmodellen?
Övriga frågeställningar som tas upp i uppsatsen: Hur går integrationsprocessen till från att
staten, via exempelvis landsting och kommun, fattar ett beslut till att det når individen i
samhället? Och hur arbetar Linköpings, respektive Solna, kommun med integration? Vad
innebär det att staten har centraliserat huvudansvaret för integrationen i arbetslivet från
kommun till Arbetsförmedlingen?
3
1.3 Metod
1.3.1 Tillvägagångssätt
Det första vi gjorde var att diskutera vad vi ville analysera och forska mer inom. Med
anledning av vårt gemensamma intresse för integration beslutade vi oss snabbt för att arbeta
med integrationspolitik och utgå från Solnamodellen, därefter valde vi att avgränsa oss till att
jämföra två kommuner. För att få mer kött på benen började vi kolla runt på internet för att se
hur politiken ser ut i de båda kommunerna, samt att vi började undersöka hur hela
integrationsprocessen går till. När vi hade bestämt avgränsning och frågeställningar delade vi
upp arbetet mellan oss vad gällde fakta, eftersom att vi ansåg det vara det mest effektivt. Vi
hade ständiga gruppträffar för att hjälpa varandra, stämma av hur det gick samt att vi
förberedde intervjufrågor och skrev diskussions- och inledningsavsnitten tillsammans.
1.3.2 Avgränsning
För att vår undersökning inte skulle bli alltför omfattande valde vi att begränsa
undersökningen till hur kommuner integrerar invandrare i arbetslivet och har sedan avgränsat
oss ännu mer genom att endast undersöka Solnas och Linköpings kommuner. Dels eftersom
att Solnamodellen är så omdiskuterad och hyllad och för att vi studerar i Linköping, men även
för att båda kommunerna är borgerligt styrda och av typen ”större städer”. Vi avgränsade oss
också i vilka aspekter vi tog med i integrationsarbetet, men hade tid och utrymme getts så
hade det även varit intressant att få med näringslivets syn i frågan. Vi tyckte dock att det var
viktigt att ta med hur integrationsprocessen går till - från det att staten fattar beslut tills det når
individen och därför har vi gjort ett avsnitt om just detta.
1.3.3 Intervjuer
För att skaffa oss kunskap om hur Linköpings kommun arbetar med integration gjorde vi två
intervjuer. En med Christina Björkman, sakkunnig i bildningsnämnden i Linköpings kommun
och arbetar bl.a. med insatser för invandrare och flyktingar, samt svenskundervisning för
invandrare. Den andra intervjun gjordes med Mansour Najafi som är tjänsteman på Jobb- och
kunskapstorget, samt var projektledare för ESF-projektet Linköpingsmodellen. För att få
kunskap om hur Solna kommun arbetar med integration gjorde vi en intervju med Lars Rådén
4
(m), kommunalråd för arbete, integration och socialtjänst. Utöver dessa gjordes även en
intervju med Sophia Jarl (m), politiker i Linköpings kommun och andre vice ordförande i
Barn- och omsorgsnämnden, samt ersättare i kommunstyrelsen.
Vi använde oss mycket av intervjuer med kommunpolitiker och kommuntjänstemän, eftersom
att de har stor insikt i de arbeten som bedrivs av kommunen och även eftersom att de är
primära källor med hög trovärdighet.
1.3.4 Material/Källkritik
Det material vi har använt oss av är till stor del de tidigare nämnda intervjuerna. Förutom
dessa använde vi slutrapporten från Linköpingsmodellen, rapportmallen är skriven av ESFrådet (2010-06), medan rapporten är ifylld av projektets kontaktpersoner hos de olika
aktörerna efter avslutat projekt. Rapportens syfte var att underlätta spridning av resultat och
metoder och i rapporten finns både en extern utvärdering från Företaget SKILL och en intern
utvärdering, där projektets ansvariga har lyft fram vad som kunde förbättrats och de har själva
ett kritiskt förhållningssätt till projektet vilket är anledningen till att källan är trovärdig.
Sophia Jarl, politiker i Linköpings kommun, är en tillförlitlig primärkälla då en del av hennes
offentliga jobb att förmedla information om hur samhället ser ut och besvara frågor om
invandring, integration m.m.. Dock är det viktigt ha i åtanke att hon är politiskt bunden till ett
borgerligt parti och att det är just de borgerliga som sitter vid makten i kommunen. Givetvis
vill hon därför ge en bild av att de sköter sina jobb väl och talar snarare till deras fördel istället
för nackdel.
Boken ”Sveriges politiska system” är även den tillförlitlig, då den är skriven av en seriös
författare och används som kurslitteratur på universitet. Givetvis kan författaren ha en
undermening med det som står och försöka ”implementera” sina egna politiska åsikter genom
sina texter, men det har endast tagits ren fakta, och alltså inte personliga värderingar, från
boken.
Förutom dessa har vi använt oss av flera olika internetkällor eftersom det är ett snabbt och
smidigt sätt att få tag i information och även ett smidigt sätt att läsa olika åsikter i
debattartiklar. Dock är det ännu viktigare att vara kritisk till källorna när då det kan vara svårt
att avgöra om det är en primär- eller sekundärkälla samt om källvärdet är högt.
5
1.4 Bakgrundsinformation
Dagens regering har, med integrationspolitiken, som huvudmål att bryta utanförskapet för
många invandrare och det ska uppnås genom generella insatser som når ut till hela
befolkningen. Dessutom är integrationspolitiken sektorsövergripande, vilket innebär att dess
mål ska uppnås genom insatser inom fler politiska områden och av fler myndigheter. Vi
tyckte därför att det verkade intressant att undersöka hur väl integrationen fungerar med så
många institutioner inblandade.
Ansvaret för integration har under åren skiftat mellan Integrationsverket (numera nedlagt),
Kulturdepartementet, Integrations- och jämställdhetsdepartementet och numera
Arbetsmarknadsdepartementet. Men det som är av intresse för denna rapport är att staten
centraliserade integrationsarbetet år 2010 och numera är det Arbetsförmedlingen som har ett
samordnande ansvar för att etablera nyanlända invandrare i arbets- och samhällslivet. Just
därför valde vi att studera hur kommunerna nu arbetar med integrationen, efter att reformen
trädde i kraft.
2. Resultat från undersökning
2.1 Integrationsprocessen
För många kan det kännas oklart hur integrationsprocessen går till, från början till slut. Det
politiska samhället är uppdelat i olika nivåer, vilket man kallar för ”flernivådemokrati”1, då
det inte är en instans som ansvarar för hela integrationsprocessen, utan arbetet är uppdelat i
mindre delar.
Men vem gör egentligen vad? Vem bestämmer hur många invandrare ett land ska ta emot och
hur ser processen ut tills dess att invandrarna är en del av det svenska samhället?
Sverige är en del av den Europeiska unionen, vilken har tagit fram en gemensam plan för den
invandringspolitik som skall bedrivas inom unionen.2 Dock uppstår det konflikter då alla
länder har olika visioner och erfarenhet gällande invandring. Ministerrådet är det högst
beslutande organet och består av EU:s stats- och regeringschefer, samt ordförande för både
1
2
Boken ”Sveriges politiska system” av Norén Bretzer s. 19-21
http://europa.eu/legislation_summaries/justice_freedom_security/free_mov
6
kommissionen och rådet.3 Det är här man beslutar om de olika frågorna som rör
medlemsländerna och man har vissa riktlinjer för invandring som medlemsländerna skall
följa. Detta är bl.a. nolltolerans till människohandel, illegal invandring och därmed förs ett
ständigt arbete för att förhindra detta. Dock bestämmer inte EU hur många invandrare varje
land ska ta in varje år, utan det gör länderna själva.4
I Sverige har vi en relativt stark centralmakt, i form av staten, som styr det mesta i landet
genom att stifta lagar som vi medborgare måste följa.5 Det är vår riksdag som röstar fram
olika förslag som regeringen, i form av propositioner, föreslår och det är alltså i riksdagen det
beslutas om hur många invandrare Sverige ska ta in varje år.6 Eftersom att politikerna i
riksdagen är folkvalda av oss medborgare från våra fria val som arrangeras vart fjärde år, så är
det indirekt vi medborgare som är med och avgör vilken invandringspolitik som ska bedrivas i
landet.
I Sverige har vi även lokalt självstyre, vilket innebär att varje kommun har en begränsad frihet
att bedriva ens kommunala verksamhet som man själv vill.7 I kommunallagen står det i kapitel
1, 1§ att våra kommuner och landsting, på det kommunala självstyrets grund, sköter de
angelägenheter som anges i lagen. I kapitel 2, 2§ står det skrivet att kommuner och landsting
ska behandla alla medlemmar lika.8 Givetvis måste kommunerna följa de riktlinjer de får från
staten och därmed kan det uppstå en viss konflikt mellan stat och kommun. Många kommuner
anser att de varken kan eller vill ta emot så många invandrare som staten skulle önska, då de
ibland menar att de ordentligt måste kunna ta om hand om de invandrare de redan har i
kommunen innan de kan ta emot nya. Kommunerna har kontakt med staten, som kontinuerligt
kontrollerar att saker och ting sköts på rätt sätt för både invandrarna och kommunerna. Ett
vanligt problem brukar vara att få ut invandrare, ofta flyktingar, i arbetslivet och lära dem det
svenska språket.
En växande samhällsuppfattning är att alla invandrare får ekonomiska bidrag av staten, men
det stämmer inte utan det är främst flyktingar som behöver statliga bidrag och mer hjälp än
exempelvis invandrare från europeiska länder.9 I förhållande till vår befolkning tar Sverige
emot många fler invandrare än de flesta andra länder, exempelvis Finland. Migrationsverket
3
http://www.regeringen.se/sb/d/2463/a/15685
Sophia Jarl, andra vice ordförande Barn- och omsorgsnämnden (M), tjänsteman Linköpings kommun
5
Boken ”Sveriges politiska system” av Norén Bretzer s. 61
6
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/
7
Boken ”Sveriges politiska system” av Norén Bretzer s.51
8
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.HTM
9
http://www.regeringen.se/sb/d/17468
4
7
har en viss makt över invandringen, då det är de som beviljar asyl och uppehållstillstånd för
invandrare, dock behöver inte nordiska medborgare tillstånd för att få bosätta sig i Sverige.1011
Sophia Jarl, moderat politiker i Linköpings kommun, säger att Linköpings kommun har en
överenskommelse, alltså inte ett bindande avtal, med staten om att ta emot 500 invandrare
under år 2013. Det är en viljeinriktning utifrån en gemensam bedömning och hon säger att det
inte finns någon garanti för att kommunen kommer att ta emot exakt 500 invandrare. Dock
finns det heller inte någon begränsning, vilket innebär att man får ta emot fler än man har
kommit överens om. Det är inte kommunen, utan Arbetsförmedlingen, som är en statlig
förvaltningsmyndighet och ansvarar för att etablera invandrarna i samhället genom att hjälpa
dem med jobbsökande osv.12 Kommunen kommer oftast i första kontakt med invandrarna när
de söker skola/barnomsorg för barnen eller SFI (svenska för invandrare) till föräldrarna.
Arbetsförmedlingen har huvudansvaret för etableringsplanen för skyddsbehövande (flyktingar
m.fl. samt anhöriga). Detta har minskat den grupp, vars etablering kommunen har det primära
ansvaret för.13
2.2 Solna kommuns arbete med att integrera invandare i arbetslivet
Solna kommun är en av de kommuner i Sverige där integrationen i arbetslivet lyckats bäst och
kommunen har även en markant låg arbetslöshet. Solna har kommit att bli något av en
förebild på grund av dess unika sätt att få in folk i arbetslivet och sudda ut skiljelinjen mellan
inrikes- och utrikesfödda vad gäller arbete.14 Inom kommunen är det
Arbetsmarknadsavdelningen som har ansvaret för integrationen i arbetslivet och arbetar efter
den s.k. Solnamodellen. Denna modell är en mall som kommun arbetar efter för att få folk,
som av diverse skäl inte tidigare har varit arbetsdugliga, in i arbetslivet igen. Vår ståndpunkt
förhåller sig till hur folk med utrikesbakgrund integreras och Solnamodellen ska betraktas
som ett arbetssätt som lägger stor vikt vid goda kontakter med näringslivet och det är då goda
relationer med privata företag man syftar på.15
Fakta visar på att Solna kommun, med hjälp av modellen, lyckats väldigt bra med integration
av utrikesfödda. Enligt uppgifter av Lars Rådén från 2011 så låg rikets arbetslöshet bland
10
http://www.migrationsverket.se/info/443.html
http://www.migrationsverket.se/info/2552.html
12
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss.html
13
Sophia Jarl, andra vice ordförande Barn- och omsorgsnämnden (M), tjänsteman Linköpings kommun
11
14
15
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/solna-en-modell-for-integration_6359804.svd
https://www.solna.se/sv/familj-omsorg/vagar-tillbaka-till-arbete/solnamodellen/
8
utrikesfödda på 7,7 %, medan motsvarande siffra för Solna kommun låg på 3,8 % - alltså
drygt hälften av riksnivån.16 En av de frågeställningar som vi har är då hur Solna kommun
har lyckats så bra med att integrera utrikesfödda och för att svara på det måste vi undersöka
hur Solnamodellen är konstruerad och vilka huvudkomponenter som utgör modellen.
2.2.1 Solnamodellen
Solnamodellens huvudkomponenter utgörs av individuella samtal, kompetensutveckling och
ett nära samarbete mellan socialtjänst och näringslivet.17
Individuella samtal: Solnamodellen är utformad på ett sätt som möjliggör ”individuella
lösningar genom individuella samtal”. Genom att bedriva dessa samtal så kan individens
unika kompetens och egenskaper framhävas och matchas då med ett begrepp som Solna
kommun benämner som ”matchning”. Man parar ihop de kunskaper som individen besitter
med efterfrågan på arbetsmarknaden.18 Något som är och har varit ett stort problem i det
svenska samhället är att ta tillvara på den eventuella kunskap som akademiskt utbildade
utrikesfödda har med sig från diverse hemland. Vi ser exempelvis idag (om än i mindre
utsträckning än för tio år sedan) läkare, ingenjörer etc, som arbetar med yrken som dessa är
kraftigt överkvalificerade för.19 Vi tog kontakt med Lars Rådén (m) som är kommunalråd i
Solna kommun och arbetar med just integration och socialtjänst. Rådén beskrev att man tar
tillvara på de kunskaper som nyanlända har med sig genom ”den validering som finns inom
vuxenutbildning, d.v.s. vilka kunskaper som krävs för att man ska vara godkänd inom en viss
yrkesgrupp. Dock är detta inte något som kommunen helt kan styra över. Utmaningen, enligt
min erfarenhet, är att få detta gjort tillsammans med SFI-studier så att man också får språket
på plats. Då kan man som nyanländ ganska snabbt komma in på arbetsmarkanden.”20
Kompetensutveckling: En annan viktig aspekt i Solnamodellen är att utveckla en kompetens
som gör individen attraktiv på arbetsmarknaden. Kompetensprofilerna som tas fram under de
individuella samtalen kombineras med diverse yrkesutbildningar som är skräddarsydda i
samarbete med näringslivet utefter arbetsmarknadens behov, vilket ökar anställningsbarheten
16
17
18
19
20
http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00031/Presentation_Solna_s_31176a.pdf
https://www.solna.se/sv/familj-omsorg/vagar-tillbaka-till-arbete/solnamodellen/
https://www.solna.se/sv/familj-omsorg/vagar-tillbaka-till-arbete/solnamodellen/
http://www.statskontoret.se/nyhetsarkiv/fa-nyanlanda-invandrare-far-sin-kompetens-provad/
Lars Rådén (M) Solna kommun
9
hos individen. SFI är en viktig del av Solnamodellen och utbildningen är anpassningsbar
utifrån individens behov - dock verkar arbete vara en högre prioritering. Datorkunskaper
efterfrågas i hög grad av arbetsgivare och man erbjuder därför en kostnadsfri datorutbildning.
Man erbjuder också en rad teoretiska grundläggande utbildningar samt mer ”nischade”
utbildningar såsom truck- och taxikort eller väktarutbildningar, vilka också är kostnadsfria
och finansieras av Solna kommuns Arbetsmarknadsavdelnings utbildningsbudget.
Nära samarbete mellan socialtjänst och näringslivet: En tredje viktig aspekt är ett tätt
samarbete med näringslivet och man har därför skapat ett nätverk med över 200 företag för att
integrera folk på arbetsmarknaden. Näringslivet präglas av nedskärningar under ekonomiska
recessioner och präglas av anställningar när vi befinner oss i högkonjunktur.
Arbetsmarknadsavdelningen i Solna kommun har därför regelbunden kontakt med
näringslivet för att kunna tillgodose deras behov av arbetskraft.21 Norén Bretzer beskriver i
sin bok Sveriges politiska system att i borgerliga kommuner ”…brukar
näringslivsbefrämjande verksamheter ha ett relativt stort utrymme”. Författaren menar att
traditionella socialistiska kommuner tenderar at vilja ha större kontroll över dessa
verksamheter, medan borgerliga kommuner tenderar att vilja ha samarbeten med
näringslivet.22
Att det är viktigt för Solna att ha goda kontakter med näringslivet märks även på Pehr
Granfalks, kommunalråd för arbete, integration och socialtjänst, uttryck: ”Att vara arbetslös
och gå på försörjningsstöd är inte ett socialt problem, därför ska det inte heller hanteras av en
socialförvaltning. Därför skickar vi folk från socialförvaltningen till vår
arbetsmarknadsavdelning och hjälper dem att rusta sig för ett nytt arbete.” 23
Sammanfattningsvis är det coachningen och samspelet mellan matchningen och utifrån den
kompetensprofil individen har som avgör vilka utbildningar som, kostnadsfritt, ska agera
motivationshöjande och är nyckelfaktorer till att Solnamodellen faktiskt fungerar. I
debattartikeln "Kommunen bättre än staten på att integrera nyanlända", på DN debatt, skriver
Solnas kommunpolitiker Lars-Erik Salminen, Anders Ekegren och Malin Appelgren att ”I
Solna har 75–80 procent egen försörjning efter ett år. I landet som helhet tar det sju år innan
21
https://www.solna.se/sv/familj-omsorg/vagar-tillbaka-till-arbete/solnamodellen/
22
Ylva Norén Bretzer (Sveriges politiska systemet) s.171
23
https://www.solna.se/sv/foretagare/nyheter-foretagare/samarbete-med-naringslivet-solnas-recept-for-lagarbetsloshet/
10
50 procent har egen försörjning”.24 Detta kan ses som en sorts bekräftelse på att
Solnamodellen i sin helhet är en effektiv modell. Vad som händer i framtiden är svårt att säga
i och med att det numera är Arbetsförmedlingen som ska arbeta med integrationen i
arbetslivet. Men troligt är att det kan uppstå en konflikt mellan de kommuner där
integrationen har lyckats, som Solna med beslutet om centralisering.25
2.3 Linköping kommuns arbete med att integrera invandrare i
arbetslivet
I Linköping är det främst bildningsnämnden som ansvarar för både arbetsmarknads- och
integrationsinsatser och de arbetar i ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen. Kommunen
jobbar ofta med de tidiga insatserna som behövs för att rusta individer på väg mot
arbetsmarknaden. När de är mer gångbara tar Arbetsförmedlingen vid. 26
Mer konkret vad kommunen gör beskriver Christina Björkman, sakkunnig på
bildningsnämnden och ansvarig för bland annat insatser för invandrare och flyktingar och
svenskundervisning för invandrare, är att hjälpa invandrare in på arbetsmarknaden i form av
olika insatser. T.ex. Stadsmissionen Tornby, där invandrare kan studera SFI och få praktik
med stöd och motivationsinsatser. Kommunen har inga särskilda jobbcoacher eller liknande
arbete för invandrare sedan staten (Af) tog över ansvaret för flyktingmottagandet. Praktik ute i
arbetslivet använder de även som verktyg för att individerna ska få språkträning.27
Andra aktörer som också är verksamma med integrationsarbete är Linköpings kommuns enhet
Jobbtorget som sedan 2008 är en samordnad enhet för flyktingmottagande och kommunens
arbetsmarknadsinsatser. Enhetens uppgifter är att koppla samman arbetsmarknadsinsatser,
anpassade till deltagarnas kompetenser, med hänsyn tagen till näringslivets behov. De är även
ansvariga för SFI-undervisningen. Förutom dem är Röda Korset 28, Studiefrämjandet och
Socialkontoret delaktiga. Socialkontoret har ansvarat för de personer som inte klarar av att
komma ut i egenförsörjning under introduktionstiden på två år. 29
24
http://www.dn.se/debatt/kommunen-battre-an-staten-pa-att-integrera-nyanlanda/
25
”Centraliserad integrationspolitik får kritik”
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=3363212
26
Christina Björkman, sakkunnig på bildningsnämnden, ansvarig för b.la. insatser för invandrare
27
Christina Björkman
http://kommun.redcross.se/linkoping/vart-arbete/integration/
29
Slutredovisningen ESF, s 1-3, 5
28
11
2.3.1 Läget i Linköping
I Linköping har många människor svårt att få arbete - trots efterfrågan på arbetskraft. I augusti
2013 mättes att antalet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd som var utlandsfödda var
23 % av arbetskraften.30 Deras kompetens motsvarar inte alltid efterfrågan på arbetsplatsen
och detta beror till stor del på den höga utbildningsnivån och därmed de höga krav på
kompetens, som ställs av näringslivet i Linköping. Många riskerar därför att hamna i
permanent utanförskap.31 Under år 2012 tog kommunen emot 1413 registrerade invandrare
och en låg andel av dem som kommunen tog emot kom ut i arbete och blev självförsörjande.32
Under perioden 2003-2005 lyckades man få 9,5% av utrikesfödda ut i egenförsörjning under 2
års introduktionstid. För 2006 var siffran 17%. Det finns ett tydligt samband mellan
företagande och integration. Linköpings kommun präglas av en stark kultur av företagande,
nätverkande och föreningsliv. Kommunen har därmed alla de ingredienser som borde ge goda
förutsättningar för en lyckad integration.33 Mansour Najafi, tjänsteman på Jobbtorget, säger
att det generellt är svårt att integrera invandrare i Linköping, då det är en universitets- och
högteknologisk stad. Mängden av de enklare jobben med mindre krav på kvalificerad
utbildning saknas i Linköping och därför är det svårare att hitta jobb för dem med
kortutbildning. Branscher som är ”lättare” att ta sig in i är inom lokalvården, restaurang- och
livsmedelsbranschen samt inom taxi och buss.34
2.3.2 Linköpingsmodellen
För att möta denna problematik utvecklades ett ESF-projekt kallat Linköpingsmodellen, av
Linköpings kommun som pågick under perioden 2008-08-01 - 2011-07-31 (med ESF-projekt
menas ett projekt finansierat av Svenska ESF-rådet, en myndighet vars uppgift är att förvalta
Europeiska socialfonden och Europeiska integrationsfonden i Sverige). Projektet var en
metodik som byggde på samverkan och konkret samarbete mellan berörda myndigheter, dvs.
Arbetsförmedlingen, Jobbtorget och socialkontoret i Linköpings kommun samt näringslivet.
Projektet gick ut på att dels kartlägga företag med rekryteringsbehov och dels kartlägga
deltagarna (d.v.s. invandrare som ska få tillgång till arbetsmarknaden eller utbildning) och
upprätta individuella handlingsplaner. Ett av projektets viktigaste mål var även att synliggöra
denna målgrupp för arbetsgivarna och kunna skapa förutsättningar för det personliga mötet
30
Statistik från Roland Schütz, chef Kommunstyrelsens förvaltning för utredningar och statistik
Slutredovisning ESF sid. 2
32
Statistik från Roland Schütz, chef Kommunstyrelsens förvaltning för utredningar och statistik
33
Slutredovisning ESF sid. 2
34
Mansour Najafi
31
12
mellan arbetssökande och arbetsgivare. Arbetsmetoden byggde huvudsakligen på individuell
coachning av deltagare. Därutöver erbjöds deltagarna grundläggande arbetssökande
utbildning, kortare arbetsmarknadsutbildningar och praktik inom branscher med kända
rekryteringsbehov. Resultatet av projektet blev att samarbetet mellan Jobbtorget,
Arbetsförmedlingen och Socialkontoret stärktes och trots att modellen eller projektet inte
lever kvar så gör samarbetet det. 3536 Vad de tre aktörerna kom fram till var vissa punkter som
måste fullgöras för att en invandrare ska ha större chans att integreras i arbetslivet:
A- Formalia
Ansökningshandlingar, CV, personligt brev och intresseanmälan.
B- Eget ansvar
Vara motiverad, medverka i processen, i samverkan med Arbetsmarknadskonsulenten
formulera sin handlingsplan.
C- Social kompetens
Interagera med andra människor, klara av att ingå i en grupp/samarbeta.
D- Att kunna förstå och att kunna göra sig förstådd, muntligt och skriftligt.
Utifrån projektet har de även sett att det är viktigt att deltagaren är i ständig aktivitet för att
öka motivationen och att gruppaktiviteter är viktigt, då deltagarna sporrar varandra och har en
positiv inverkan på varandra.
Tyvärr visade också projektet att branscher/arbetsgivare i Linköping sällan erbjuder
okvalificerade arbeten. För dessa arbetsgivare innebär rekryteringsprocessen en stor
utmaning. Förutom grundläggande kunskaper och erfarenheter är det de personliga
egenskaperna och de sociala kompetenser hos den arbetssökande som står i fokus, vilket gör
det tufft för många att söka arbeten i Linköping. Även lågkonjunktur har stor påverkan på
näringslivet, vilket gällde under perioden för projektet. Mycket få företag har
rekryteringsbehov vid lågkonjunktur och då är det säkrare att anställa en utbildad person, även
på de mest okvalificerade jobben, vilket drabbar de som behöver integreras i arbetslivet.
Arbetsplatsområden där de fick arbete var inom livsmedels-, restaurang- och cafébranschen,
samt inom lokalvård, äldre-, och barnomsorg, frisör, taxi/buss, personlig assistent,
lärarassistent, hemspråk och dataföretag samt några övriga.
35
36
Slutredovisning ESF sid. 2, 4, 6
Mansour Najafi
13
Förutom detta bidrog ESF-projektet med att skapa konstruktiva samarbetsformer i det
konkreta arbetet mellan berörda myndigheter och lokala företag. Samarbetet har skett både på
individnivå och på mer övergripande organisationsnivå.37 Mansour Najafi, beskrev resultatet
(56% av deltagarna nådde egenförsörjning) som ändå rätt så bra, med tanke på att
arbetsmarknaden var som den var (hög arbetslöshet, lågkonjunktur m.m.). Han förklarar att
modellen inte lever kvar på samma sätt som när de arbetade med projektet, men samarbetet
mellan de inblandade aktörerna finns kvar.38
3. Diskussion och slutsats
Efter att ha undersökt integrationen i arbetslivet i Solna och Linköpings kommuner kan vi
snabbt konstatera att det handlar om olika förutsättningar och tillvägagångssätt, men även
liknande tillvägagångssätt, som har resulterat i olika konsekvenser.
Till att börja med kan vi se att en av anledningarna till att Solnamodellen har fungerat så bra
och gett ett så bra resultat är tack vare deras nära samarbete med näringslivet och därmed har
Arbetsmarknadsavdelningen och Arbetsförmedlingen fått många kontakter med olika företag,
vilket leder till att de kan erbjuda fler jobb till utrikesfödda. Arbetssättet med täta kontakter
till det privata näringslivet kan ha en koppling till att Solna kommun styrs av en borgerlig
majoritet i kommunfullmäktige, hänvisat till det vi tidigare nämnt om att Norén Bretzer
skriver att en borgerlig kommun ägnar sig mycket åt näringslivsbefrämjande verksamheter.
Samarbetet med näringslivet fungerar dock inte på samma sätt i Linköpings kommun. När
projektet ”Linköpingsmodellen” utvecklades blev det en större utmaning för Linköping att
knyta kontakter med näringslivet, dels för att, som tidigare nämnt, Linköping är en
universitetsstad med många högkvalificerade arbeten och utbildade människor. Med
anledning av den stora mängden studenter i kommunen så är många ”enklare” arbeten redan
tagna av dem. Förutom detta är det även arbetsgivarnas generella inställning som spelar roll i
frågan. Många företag ser anställningsprocessen som en stor utmaning och gör sitt yttersta för
att hitta de med spetskompetens och då är det inte fråga om att anställa de med kortutbildning
eller låg kompetens.
Båda kommunerna beskriver dock hög-och lågkonjunktur som en påverkande faktor, då det
37
38
Slutredovisning ESF sid. 5-7
Mansour Najafi
14
inför lågkonjunkturer är vanligt att företag tillsätter högkvalificerade människor på
lågkvalificerade arbeten, då högkvalificerade arbeten inte är lika konjunkturkänsliga som
lågkvalificerade jobb. Alltså blir det oftast de med lägre kompetens eller kortare utbildning
som drabbas vid en lågkonjunktur.
Det är inte bara synen på arbete som skiljer kommunerna åt, utan även hur de ser på
arbetslöshet. I Solna verkar man fast besluten om att integrationen i arbetslivet endast rör
arbetsmarknaden och inte ska ses som ett socialt problem medan man i Linköping länge har
lagt ansvaret för integrationen hos Socialkontoret, även om arbetet inom kommunerna blir allt
likare efter att Linköping utvecklade enheten Jobbtorget.
Vidare är en annan stor skillnad i de två kommunerna, som påverkar deras sätt att integrera,
storleken på kommunen. Linköping är en betydligt större kommun än Solna och har på så sätt
större område, både geografiskt och befolkningsmässigt, att ta hand om. Solna, däremot, är
mindre än Linköping och kan på så sätt agera mer ”smidigt” och de anställda kan jobba
närmare varandra i vissa frågor, vilket kan leda till att det blir lättare att finna arbeten för
nyanlända utrikesfödda och därmed att integrera invandrare i samhället
För att undersöka arbetssättet i modellerna lite närmare kan vi se att i Solna kommun är det
främst två aktörer som arbetar tillsammans - kommunens Arbetsmarknadsavdelning och den
statliga Arbetsförmedlingen. Dessa två aktörer samarbetar väldigt nära och kan på så sätt
lyckas med att slussa ut cirka 80 % av de utrikesfödda i arbete efter bara 1-2 år i Sverige.
Linköpings aktörer var, som tidigare nämnt, fler, men samarbetet och arbetssättet mellan
aktörerna var liknande. Några av de likheter vi har sett i arbetssättet är samarbetet,
kompetensutveckling, kartläggningen av individer och företag samt coachning. Eftersom att
Linköping dock inte lyckades skapa samma nätverk och kontakter med näringsliv och företag
så nådde inte kommunen lika imponerade resultat som Solna. Några väsentliga skillnader vi
har sett är att Solna lägger mer fokus på de individuella samtalen, medan Linköpings kommun
mer prioriterar gruppaktiviteter och gruppsamtal. En annan skillnad är att man i Linköping
satsade på grundläggande arbetssökande utbildning, kortare arbetsmarknadsutbildningar och
praktik, medan man i Solna satsade på de teoretiska grundläggande utbildningarna och de mer
”nischade” utbildningarna, såsom väktarutbildning osv... En tredje skillnad är att man i
Solnamodellens kompetensutveckling tog fram individuella kompetensprofiler genom de
individuella samtalen, medan man i Linköpingsmodellen enade de tre aktörerna om fyra
15
grundläggande, mer generella, komponenter. Man ansåg dessa nödvändiga för att invandrarna
ska ses som attraktiva på arbetsmarknaden.
Utöver det skiljer sig kommunernas syn på kompetens en aning, i Linköping försöker man
hitta arbeten anpassade till invandrarnas kompetenser, men där är problemet att deras
kompetens inte alltid motsvarar efterfrågan på arbetsplatsen. Vilket hör ihop med det höga
kravet på kompetens som ställs av näringslivet. I Solna försöker man istället värna om den
bakomliggande kompetensen som invandrare kommer med genom att undersöka vilka
kunskaper som krävs för att man ska vara godkänd inom en viss yrkesgrupp med hjälp av
validering inom vuxenutbildning. Alltså ser man det i Linköping som en utmaning att
invandrare har låg kompetens medan man i Solna ser det som möjlighet att tillvarata dem och
få dem bekräftade genom utbildning.
Detta leder till oss till frågan om då Linköping skulle kunna bli en lika framgångsrik kommun
som Solna vad gäller integration i arbetslivet. Solnamodellen är ingen modell som garanterat
skulle kunna tillämpas på alla kommuner, framförallt inte de större kommunerna. Att
Linköping ändå gjorde en satsning med ESF-projektet får ses som något positivt, då
Linköping är en kommun med svårigheten att integrera i arbetslivet och fick ut ett väl
bådande samarbete. En annan fråga som väcktes hos oss var om Solnamodellen går att
tillämpa på en mer traditionell socialistisk kommun. Det låga skattetrycket samt tron på
näringslivet är inte anpassat efter den politik som socialistiska kommuner bedriver och därför
får det oss att tvivla på att Solnamodellen är tillämpningsbar över hela Sverige.
Fortsättningsvis tänkte vi även analysera hur kommunernas arbete har förändrats efter
centraliseringen av huvudansvaret för integrationen. Är inte det att inskränka i det kommunala
självstyret? Om liknande beslut fortsätter att tas kommer kommunens självstyre bara minska,
fast vill verkligen kommunerna ha huvudansvaret för integrationen? Vi tror att det är olika
från kommun till kommun. I Solna är de stolta över vad de har bedrivit med sin
integrationspolitik, medan man i exempelvis i Linköping inte verkar ha lika stora
framtidsplaner för integrationen. Centraliseringen gjordes på grund av en misslyckad
integration i arbetslivet från kommunerna, sett i nationellt perspektiv. Dock kan man se att
centraliseringen har kommit i konflikt med de kommuner där integrationen i arbetslivet har
fungerat, sett till vad som skrivs i artikeln ”Centraliserad integrationspolitik får kritik” i DN.
Risken finns att centraliseringen påverkar de kommuner med lyckad integration negativt exempelvis Solna kommuns utvecklade samarbete med näringslivet. Nu får istället
16
Arbetsförmedlingen ta över dessa kontakter, men hur väl det går återstår att se. Lars Rådén är
dock noga med att påpeka att i ett nationellt perspektiv så har detta gett en stor förbättring av
integrationsprocessen. Bland annat kan integrationsproblemet med arbetslivet komma att
betraktas som just ett fall för arbetsmarknaden - inte för socialtjänsten.
4. Referenslista och källor
4.1 Otryckta källor
Internet
Arbetsförmedlingen http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss.html
DN http://www.dn.se/debatt/kommunen-battre-an-staten-pa-att-integrera-nyanlanda/
Europeiska parlamentet
http://europa.eu/legislation_summaries/justice_freedom_security/free_movement_of_persons
_asylum_immigration/jl0001_sv.htm,
http://europa.eu/legislation_summaries/justice_freedom_security/free_mov
Migrationsverket http://www.migrationsverket.se/info/443.html,
http://www.migrationsverket.se/info/2552.html
Notisum, (Kommunallagen) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.HTM
Presentation från Lars Rådén
http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00031/Presentation_Solna_s_31176a.pdf
Röda Korset, Integration http://kommun.redcross.se/linkoping/vart-arbete/integration/
Solna kommun https://www.solna.se/sv/familj-omsorg/vagar-tillbaka-tillarbete/solnamodellen/ https://www.solna.se/sv/foretagare/nyheter-foretagare/samarbete-mednaringslivet-solnas-recept-for-lag-arbetsloshet/
Statskontoret http://www.statskontoret.se/nyhetsarkiv/fa-nyanlanda-invandrare-far-sinkompetens-provad/
17
Svenska dagbladet (Opinion) http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/solna-en-modell-forintegration_6359804.svd
Sveriges radio http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=3363212
Sveriges regering http://www.regeringen.se/sb/d/17468,
http://www.regeringen.se/sb/d/2463/a/15685
Sveriges riksdag http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-ochskrivelser/
Intervjuer
Christina Björkman, Sakkunnig, Linköpings kommun, Utbildningsförvaltningen,
Bildningsavdelningen, arbetar med bla insatser för invandrare och flyktingar och
svenskundervisning för invandrare, 2013-10-08
Mansour Najafi, Linköpings kommun, Jobb- och Kunskapstorget, Tjänsteman och
Projektledare för ”Linköpingsmodellen”, 2013-10-07
Lars Rådén, kommunalråd Solna kommun (M), arbetar med bla integration och socialtjänst.
2013-10-10
Sophia Jarl, andra vice ordförande Barn- och omsorgsnämnden (M), tjänsteman Linköpings
kommun 2013-10-09
Statistik från Roland Schütz, chef Kommunstyrelsens förvaltning för utredningar och statistik,
2013-10-09
4.2 Tryckta källor
Litteratur
Ylva Norén Bretzer (2010), Sveriges politiska system, Studentlitteratur AB
Tidningar och tidskrifter
Rapportmallen är skriven av ESF-rådet 2010-06 medan rapporten är ifylld av projektets
kontaktpersoner hos de olika aktörerna efter avslutat projekt, Slutrapport Linköpingsmodellen
18